Blogg
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Suspendisse at dolor sed purus egestas imperdiet malesuada ut enim.
Sopact utökar teamet med Jan Abrahamsson i rollen som affärsutvecklare
Jan Abrahamsson kliver in i en roll som affärsutvecklare på Sopact, en accelerator för sociala entreprenörer i Skåne. Med 20 års erfarenhet från kommunikationsbranschen, som VD och kreativ chef kommer han ha ett särskilt fokus på rådgivning kring varumärkes – och konceptutveckling.
I samband med starten av höstens acceleratorprogram, då tio nya sociala entreprenörer ges stöd i att utveckla sina samhällsförbättrande affärsidéer, utökar Sopact sitt team och program med fokus på varumärke, konceptutveckling och ledarskap. Jan har under de senaste 10 åren haft roller som VD, byråchef och kreativ chef, samt varit i partner i ett flertal byråer, däribland FamiljenPangea och Grau digital design. Han har även arbetat på bland annat Stockholm Design Lab och Gullers Grupp
- Merparten av mitt yrkesliv har jag arbetat i den kreativa näringen med kunder som Stadium, Nobelmuseet och Regeringskansliet. Jag ser fram emot att ta med mig dessa erfarenheter till arbetet med att stötta entreprenörer i processen med att paketera och sprida sina samhällsförbättrande verksamheter, säger Jan Abrahamsson.
Jan kommer också delta i det strategiska arbetet med att utveckla metoder och verktyg för att långsiktigt stötta sociala innovationsprocesser i offentlig, privat och idéburen sektor.
Om Sopact
Sopact är en accelerator för entreprenörer och organisationer som adresserar sociala, kulturella eller miljömässiga utmaningar. Acceleratorn är ett samverkansprojekt som finansieras av Socialhögskolan vid Lunds universitet på Campus Helsingborg, Helsingborgs stad och Tillväxtverket och pågår mellan 2016 – 2018. Projektets målsättning är att implementera ett acceleratorprogram som ger stöd åt 42 sociala företag som adresserar samhällsutmaningar och som verkar för en inkluderande och hållbar tillväxt i Skåne. Några av de verksamheter som hittills har medverkat i acceleratorn är I am Fashion, Inga Ingenjör, GePant.se, Local Food Nodes, Sire fastigheter och Kompis Sverige.
SoPacts styrgrupp består av Annette Melander Berg, näringslivsdirektör Helsingborgs stad, Emma Frank Landgren, näringslivsutvecklare, Helsingborgs stad, Niklas Sommelius, stabschef vård och omsorgsförvaltningen, Helsingborgs stad, Dinah Åbinger, socialdirektör, Helsingborgs stad, Tony Mufic, utbildningsdirektör, Helsingborgs stad, Jesper Theander, arbetsmarknadsdirektör, Helsingborgs stad, Annika Olsson, rektor vid Campus Helsingborg, Lunds universitet samt Marcus Knutagård, biträdande prefekt, Socialhögskolan Lunds universitet.
En framtid vi skapar tillsammans! – så tar vi idélabben vidare!
Fredagen den 17 augusti var det äntligen dags för uppföljning av konferensen ”En framtid vi skapar tillsammans!”. Denna gång med syfte att ta de inledande idélabbarna vidare. Det blev en otroligt givande förmiddag där vi fick veta mer om flera spännande projekt inom Helsingborgs samt där flera nya och gamla idéer fick chansen att diskuteras vidare genom många gränsöverskridande möten.
Förmiddagen inleddes med en presentation av Helsingborgs stads Kristin Magnusson och den framtida stadsmässan H22, en del av Helsingborgs vision 2035. Därefter tog Pernilla Danielsson från PART vid, som berättade om idén att skapa en gränsöverskridande mötesplats för att främja psykisk hälsa. Detta var en av de idéer som senare under förmiddagen diskuterades vidare, där diskussionen spände över allt från individens egna ansvar och skapa tillit till Bamse 2.0 (alla ska med!)
”En gränsöverskidande mötesplats.”
”Bamse 2.0 – alla ska med!”
Vidare så presenterade Brita Jensen från Helsingborgs stad det pågående arbetet med kommande 4500 (!) kvadratmeter stora aktivitetshuset Tryckeriet. Den vidare diskussionen kring detta cirkulerade kring att ska bli en möjligheternas plats, där rum för bland annat idrott, musik och annan form av kreativ verksamhet kan skapas. Ivan Kuzhicov från föreningen Vorta Drom, som har varit verksamma i Helsingborg sedan 1987, kom även han och berättade om deras fantastiska arbete för en utsatt stadsel! Deras arbete har bland annat lett till att flertalet människor har kommit ut i arbete och påbörjat studier.
Magnus Adenskog som är koordinator för utvecklingsenheten vid Campus Helsingborg talade tilsammans med Emelie Esberg från stadens enhet för högre utbildning och kompetens om hur man kan söka projektmedel. Kunskapstriangeln är ett exempel på detta.
Stort tack till er som deltog vid detta uppföljande tillfälle. Vi på SoPact tror starkt på att skapa förutsättningar för möten som dessa är en del av lösningen på hur vi ska ta oss an de utmaningar vi står inför idag, både lokalt, nationellt och globalt.
Nästa uppföljningstillfälle är den 30 november och du är varmt välkommen att delta oavsett om du närvarat tidigare eller inte.
En framtid vi skapar tillsammans!
Den 25 maj anordnade SoPact och Socialhögskolan vid Lunds universitet en endagskonferens på Campus Helsingborg i samarbete med Helsingborgs stad. Nedanstående text är en sammanfattning av dagens inspirerande och samskapande innehåll! Dagen startades med en gemensam introduktion och efter lunch delade deltagarna upp sig i förvalda temagrupper för att jobba vidare under de tematiserade idélabbarna.
Syftet med konferensen var att genom kreativa samarbeten och gemensam kunskap identifiera utmaningar och lösningar. Samt att även arbeta fram konkreta idéer till gemensamma projekt som kan lösa samhällsutmaningar och bidrar till ny kunskap eller forskning. Utgångspunkten för dagen var att nya utmaningar kräver nya metoder och nya samarbetsformer.
Dagen inleddes med välkomnande och introduktion av SoPacts acceleratoransvarig Emelie Dahlström. Därefter tog Ann-Christine Borgman, ordförande för Socialnämnden i Helsingborg vid som framhöll tillit, inkludering och goda relationer som en viktig faktor i samhällsbyggandet.
Generaldirektören för Myndigheten för delaktighet, Malin Ekman Aldén, var därefter inbjuden till att prata om digitaliseringens utmaningar och möjligheter utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället.
”Digitaliseringen ses som välfärdens framtid, men är digitalisering något alla kan ta del av?”
Inger Ashing, direktör för Delegationen mot segregation tog sedan över för att tala om segregation som en av bristerna i dagens väldfärd. Segregation är ett problem, men det finns många olika definitioner på vad det är. Man kan exempelvis leva segregerat även som integrerad. Segregation handlar om relationer mellan områden och grupper, inte etnicitet. Samskapande mellan stat, kommun, landsting, region, näringsliv och civilsamhället är viktigt.
”Det finns brister i välfärdssamhället, välfärden når inte alla.”
Panelsamtal – hur kan vi bidra till att öka samskapandet?
Deltagare var Inger Ashing, direktör för Delegationen mot segregation, Malin Ekman Alden, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, Emil Robertsson, arbetande styrelseledamot inom digital transformation, Dinah Åbinger, socialdirektör för Helsingborgs stad, Marcus Knutagård, universitetslektor på Socialhögskolan vid Lunds universitet.
Det som diskuterades under samtalet handlade bland annat om vikten av att sluta prata och börja agera samt att ha nyttan i fokus. Universiteten behöver få möjlighet att tänka det oväntade och se till att kunskap och forskning kommer till nytta. Hitta tvärsektionella och holistiska arbetssätt där alla är inkluderade. Nya utmaningar kräver nya sätt att samverka och ett annat typ av ledarskap!
” Det var en resursstark panel, men att det samtidigt fanns en poäng att ställa just de på sådana positioner till svars.” - Panelmoderator Kalle Pettersson, digital utvecklingschef i Helsingborgs stad
Dagens tre teman
I de indelade temagrupperna hölls inledande presentationer, och därefter hölls idélabben, där temagrupperna delades in vid samtalsbord och ägnade eftermiddagen åt att utarbeta idéer och utbyta erfarenheter. Vissa idéer som presenterades visade sig redan finnas inom andra verksamheter eller kommuner som ett bevis på att det saknas kontaktytor och forum för tvärsektoriella samtal och möten.
Samskapande
Arne Kristiansen, Cecilia Heule och Marcus Knutagård från Socialhögskolan inledde med att berätta om initiativet Mind the Gap, att överbygga klyftor och samverkan i socialt utvecklingsarbete både i praktik, forskning och utbildning. Flera alumner från Socialhögskolans mobiliseringskurs, där brukare läser tillsammans med socionomstudenter, deltog också i samtalet. Under diskussionerna som fördes menade många att det behövs incitamentsstrukturer för att mäta hur anställda samverkar. Något som man också återkom till var att det är viktigt att hitta olika sätt att mötas över gränser: fysiska och digitala platser. Det är också viktigt att få till långsiktiga processer, så att allt inte bara avstannar efter att det aktuella projektet har löpt ut.
Digitalisering av socialt arbete
Digitalt lärande mellan brukare
Pernilla Kvist och Jennie Pålsson från Helsingborgs socialförvaltning tog upp exempel så som att många använder smartphone och inte dator, så att lära ut hur tekniken fungerar på dator är ofta meningslöst, Det är också viktigt att möta folk där de är, exempelvis på biblioteket, där bibliotekarierna ofta nu får ta rollen som digitala vägledare.
Undervisning om digitalisering på socionomprogrammet
Gabriella Scaramuzzino och Marianne Larsson Lindahl från Socialhögskolan vid Lunds universitet pratade om nya utbildningsmoment i digitala interventioner på socionomprogrammet på Socialhögskolan.
"Våra studenter måste få digital kompetens. De fick en uppgift att tänka ut en digital intervention, utan att behöva ta hänsyn till ekonomi eller juridik; uppgiften vara att tänka helt fritt. Många av idéerna som presenterades av studenterna handlade om att sänka ribban till stöd."
Andas! En ångestsimulator
Socionomstudenterna Alice Eriksson, Fatme Audi och Wendela Hildoff, studenter vid Lunds universitet presenterade sin idé om Andas! en Virtual Reality-dräkt som ska simulera en ångestattack.
"En av de jobbigaste sakerna med panikångest kan vara att inte bli förstådd. Därför tänkte vi ut ett verktyg som skulle skapa medkänsla, bokstavligt talat."
Under idélabben identifierades bland annat en nuvarande begränsad användarvänlighet, socialsekreterares tidsbrist samt digitalisering och tillit och förtroende som utmaningar. Potentiella lösningar skulle kunna vara att skapa tvärsektoriella team, identifiera flaskhalsar för att frigöra tid samt en så hög individanpassning som möjligt för känsla av självbestämmande.
En socialt hållbar stad
Det mixade boendet Brigaden
Przemek Malachowski som är chef för området BoSocial Utveckling på Helsingborgshem berättade om Brigaden. Ett planerat boende som kommer att vara en kombination av ett trygghetsboende för de över 70, blandat med lägenheter för unga vuxna som åtar sig att göra en social insats. Hälften av de unga är nyanlända.
Sire Fastigheter
Göran Lundqvist, deltagare i SoPact samt grundare av Sire Fastigheter som utvecklar bostäder som genom utformning, innehåll och placering kommer att fungera som medel för en ökad boendeintegration mellan människor med olika socioekonomisk bakgrund.
Café Välkommen
Susanne Sellami som är brobryggare i Helsingborgs stad samt deltagare i SoPact, berättade om sitt arbete för integration i Helsingborg och om starten och den vidare utvecklingen av Café Välkommen.
Under idélabben diskuterades sätt på vilka vi kan få folk kan mötas på olika sätt. Vikten av att fånga upp behov och bygga upp strukturer utifrån dem underströks. En konkret idé handlade om att införa sociala klausuler när kommunen upphandlar, till exempel att anställa lokalt. Andra spännande potentiella projekt handlade om att utveckla stadsodlingar, och skapa ett hållbarhetscenter: ett fysiskt hus där olika verksamheter syns och kan samarbeta. Behov av nya processer och styrmodeller, att bryta traditionella strukturer samt förmågan att se helheten integrerat med individens behov var tre andra ämnen som diskuterades under idélabben. Det konstaterades vidare att oavsett utmaning, krävs förebyggande arbete, delaktighet och eldsjälar.
Nästa steg
Den 17 augusti och 16 november kommer det att hållas uppföljningstillfällen för att fånga upp och vidareutveckla konkreta idéer och samarbetsstrukturer som grundlades under konferensen.
”Det ger mycket att träffas över gränser och skaffa sig nya bekantskaper och möjliga samarbetspartners” - konferensdeltagare
Detta inledande tillfälle var en möjlighet att träffas i nya konstellationer och många uttryckte att det fanns ett värde i sig med att skapa nya former för att arbeta. En av de konkreta lärdomarna var att det finns anslag att söka, även för samarbetsprojekt över gränserna som trots allt finns mellan brukare, universitetet, näringslivet, och den offentliga sektorn.
Nikki Schmidt och Mina Legnered från Simply Draw it Big,
som under dagen genomförde graphic recording av dagens teman.
Foto och text: Christine Antaya & Sofia Rydh
Joakim Grina blir programansvarig på SoPact
Joakim Grina tar över som programansvarig på SoPact med huvudfokus på drift av acceleratorprogrammet för sociala entreprenörer som genomförs tillsammans med Helsingborgs stad och Socialhögskolan, Lunds universitet, Campus Helsingborg.
I samband med planeringen av den sjätte omgången av SoPacts acceleratorprogram börjar Joakim Grina som programansvarig. Joakim kommer senast från Social Innovation Skåne och Coompanion Skåne där han arbetat som affärsutvecklare. Joakim är civilingenjör i Teknisk fysik med inriktningen affär och innovation och var med och startade SoPact för fem år sedan. Han är specialiserad på finansiering har sökt och beviljats projektmedel från bland annat Vinnova, Tillväxtverket, ESF och ERUF med syfte att bygga stödfunktioner för samhällsentreprenörer.
- Jag har länge haft ett stort intresse för att utveckla, testa och implementera samhällsnyttiga idéer samt att mobilisera resurser och människor kring dessa. Det ska bli spännande att driva vidareutvecklingen av SoPacts acceleratorprogram med ökad samverkan med Helsingborgs stad och aktörer från privat, offentlig och idéburen sektor, säger Joakim Grina.
SÖK TILL SOPACT
SoPact är ett acceleratorprogram som stöttar sociala entreprenörer med att utveckla och sprida sina samhällsförbättrande idéer. Din idé kan förändra världen. Vi erbjuder ramverket för att det ska bli verklighet. Projektet startade 2016 har sedan dess stöttat 35 entreprenörer som adresserar samhällsutmaningar i Sverige och i världen.
SoPact är ett samverkansprojekt mellan Lunds Universitet, Socialhögskolan på Campus Helsingborg, Helsingborgs Stad och Tillväxtverket. Det betyder att vi arbetar nära de förvaltningar och aktörer som finns representerade i projektets styrgrupp.
Ansökan till höstens acceleratorprogram som börjar den 24 september är nu öppen, ansök här senast den 5 augusti.
SoPact Impact Day!
Kom, fira och låt dig inspireras!
Den 12 juni bjuder SoPact in till en eftermiddag där du har chansen att möta de fenomenala sociala entreprenörer som deltagit i vårens acceleratorprogram i Helsingborg!
Förutom entreprenörernas pitchar bjuder eftermiddagen på ett samtal om sektorssamverkan som metod för social innovation med Emil Robertsson. Emil arbetar som styrelseledamot och investerare i digital transformation.
Vi bjuder på dryck, lättare tilltugg och möjligheten att prata om sociala innovationer med nya och gamla bekantskaper.
Hoppas vi ses!
Teamet på SoPact
Medverkande entreprenörer:
Sire Fastigheter
Kompis Sverige Skåne
Café Välkommen
Salt Water Farming
VÅGA
Horse & Nature
Helsam
Familjen AB
Presenterar våra entreprenörer: Horse & Nature och MiMer Centre!
Vad är Horse and Nature?
Det är ett traumacentrum, som ska kunna ge behandling och support, hålla utbildningar och sprida kunskap och verka för forskning om trauma och hästassisterade terapier och andra hästassisterade aktiviteter.
Vi jobbar med hästassisterad psykoterapi, traumaterapi och mindfulness. Det är alltid välgörande för en människa att vara i naturen och vara med hästar, men vi erbjuder så mycket mer än det. Att arbeta med psykoterapi, traumaterapi och mindfulness, med hästar som en del av teamet – kräver mycket kunskap, om både psykoterapi/traumaterapi/mindfulness OCH hästar och deras beteenden. Men också om vad hästar behöver för att må bra. Jag har jobbat med det i Tyskland och har gått olika utbildningar i andra länder. Det är stort internationellt, men har inte riktigt kommit till Sverige än.
Vad har du för bakgrund?
Jag är kognitionsvetare och mindfulnessinstruktör och har jobbat med svårt traumatiserade människor, tillsammans med hästar, ute i naturen. Jag är alltså inte själv psykoterapeut utan jobbar i team med psykoterapeuter, psykologer och läkare, där jag är den som är ansvarig för hästarna och för häst-människa interaktionen.
Verksamheten driver vi idag under namnet Horse & Nature och jag driver även en stiftelse som heter MiMER (Minds in Motion Education and Research Centre). I augusti anordnar stiftelsen ett internationellt symposium där människor som arbetar med hästassisterad psykoterapi, traumaterapi, coachning och från hela världen samlas.
Varför sökte du till Sopact?
Jag har en etablerad verksamhet, men har hittills i Sverige främst jobbat med grupputveckling för företag och personlig utveckling, men än så länge inte med så många terapiklienter. Vi behöver komma längre i det arbetet, och jag hoppas få en skjuts av acceleratorsprogrammet.
Målet med att vara med i Sopact är bland annat att genom forskarkontakter få till en pilotstudie av hästassisterade interventioner och sätta oss som experter inom området på kartan.
”Det krävs mycket kommunikation, eftersom det är ett så okänt sätt att arbeta”
Det finns intresse i forskarvärlden och bland studenter; jag får många förfrågningar. Det vaknar sakta men säkert, jag tror att 2018 kan vara ett genombrottsår. Men det krävs mycket kommunikation omkring detta, eftersom det är ett så okänt sätt att arbeta.
Presenterar våra entreprenörer: Salt Water Farming!
Vad handlar ert projekt om?
Vårt projekt handlar om att utveckla och tillhandahålla en mobil solvärmedriven vattenkälla som ska placeras i områden där det idag saknas vatteninfrastruktur. Denna vattenkälla består av en enhet som är en högeffektiv passiv solvärmedriven avsaltare. Avsaltningen äger rum genom att en direkt inducerad avdunstning av saltvatten som omvandlar saltvatten,otjänligt vatten till rent dricksvatten.
Medan tekniken inte är helt ny har de senaste årens framsteg inom isoleringsmaterial gjort att vi kan tillämpa material som för 5 år sedan var ekonomiskt omöjligt. Detta kombinerat med vår innovation, ett specialdesignat passivt kyltorn, gör vår enhet 3-4 gånger mer energieffektiv än liknande produkter på marknaden idag. Målet är att den färdigutvecklade enheten ska kunna tillhandahålla 3-4 gånger dagsbehovet av vatten per dag. Enheten i sig kräver ingen ström och behöver minimalt med underhåll. Ideen är att i slutanvändaren inte ska den som en produkt utan se den som en säker och förlitlig vattenkälla helt enkelt.
” Vi ser den inte som en produkt, utan som ett verktyg som möjliggör ett bättre liv”
Vad är nästa steg för er?
Nästa steg är att verifiera vår avsaltnings process enligt industriell standard. Här handlar det om att pröva ut olika materialval, design samt genomföra en fullständig digitalisering av enheten. Detta för att minska framtida utvecklingskostnader. Sedan har vi parallellt ett spår där vi letar efter ett samarbete med en organisation som är etablerad lokalt i de områden där detta kan vara intressant, så att vi får feedback från användarna. Vi behöver ett pilotprojekt där vi kan testa prototypen i en riktig miljö, något som vi inte kan simulera här i Sverige.
”Enkel tillgång till rent vatten kan få många positiva bieffekter, det kan exempelvis frigöra tid för barn att gå i skola”
Varför sökte ni till Sopact?
Vi vill kunna visa den sociala påverkan som vår avsaltningsenhet kan ha. Enkel tillgång till rent vatten kan ge många positiva sociala effekter bieffekter, det kan exempelvis frigöra tid för barn att gå i skola, ge kvinnor tid att slutföra en utbildning och möjliggöra inträde på arbetsmarknaden och så vidare.
Inom Sopact finns många med mycket expertis och lång erfarenhet av att arbeta med socialt entreprenörskap. Vi behöver det perspektivet. Hur man ska beskriva problemet, vad man ska trycka på? I slutändan ser vi inte vår innovation som en produkt, utan mer ett verktyg som möjliggör ett bättre liv eller en innovation, därför tänkte vi att vi kunde passa bra inom Sopact.
Presenterar våra entreprenörer: Helsam!
Vilket problem försöker ni lösa?
Vi såg att det fattades kontaktytor mellan föreningar med social verksamhet i Helsingborg. Det fanns även begränsad kunskap om vad andra gjorde och inga platser där man naturligt möttes. Jobbar föreningarna med samma målgrupp och/eller med liknande problematik så kan de förbättra det arbetet och lära av varandra. Genom att samarbeta kommer föreningarna göra betydligt större skillnad för de som behöver stöd och hjälp i Helsingborg.
Det finns en stor bredd mellan medlemsföreningarna i Helsam. De som fokuserar på att motverka diskriminering och verka för inkludering, såsom Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg och RFSL Helsingborg, till de som jobbar med annan utsatthet, såsom Värmestugan och Hemlösas hus.
”Genom att samarbeta kommer föreningarna göra betydligt större skillnad.”
Vad är nästa steg för er?
Vi skapar nu en webbplats där t ex alla medlemsföreningars aktiviteter kommer upp i ett tydligt kalendarium. Är du en person i behov av stöd ska du också lättare kunna hitta rätt. Webbplatsen ska även vara ett verktyg för de som jobbar professionellt som t ex socialsekreterare, så att de lättare ska kunna navigera i den ideella sektorn i Helsingborg. Vi kommer även att satsa på kompetensutbyte vid tematräffar och jobba vidare på idéer som gör skillnad vid nätverksträffar.
Helsam är också bildat av den anledningen att den ideella sektorn spelar en allt större roll. Den offentliga sektorn förlitar sig på att det finns ideella verksamheter som täpper till de hål som finns i existerande skyddsnät. Genom att samverka blir vi bättre i den rollen.
Varför sökte ni till Sopact?
Vi behöver en acceleration, för att snabbare få vissa saker på plats. Hur kan vi få igång en samverkan som är stark och nytänkande? Hur kan vi utveckla vårt kompetensutbyte? Vi har egna idéer, men det kan vara bra att bolla. Vi behöver idéer till hur vi kan tänka kommunikativt, då kommunikation också är en framgångsfaktor.
”Det fattades kontaktytor mellan föreningar med social verksamhet.”
Det är också angeläget att detta inte bara ska bli ett projekt, utan hur skapar vi en långsiktighet? Genom arbetet i Sopact hoppas vi hitta långsiktig finansiering. Hur kan vi ha anställda som driver det dagliga framåt? Vi kan inte bara förlita oss på ideell kraft.
Presenterar våra entreprenörer: Café Välkommen!
Vad är detta för projekt?
Det här är lite speciellt för det är ett företag som byggs ur Café Välkommen, integrationscafé för kvinnor i Helsingborg, där jag är projektledare. Tanken är att vi ska få ut kvinnorna från hemmet, och skapa en mötesplats där man kan komma och ha olika aktiviteter och samhällsnyttiga föreläsningar
Under den här perioden har det utvecklats ett samarbete med IKEA, som kom och fixade vår lokal i somras. De frågade då om vi hade symöjligheter. Ja, sa jag, fast det hade vi inte då. ”Men fixa en syateljé så kan vi absolut fixa ett samarbete, jag har folk som kan sy!” men det visste jag inte då heller om jag hade...Men nu har jag engagerat flera sömmerskor.
Vi kommer sy saker till IKEA-varuhuset och även sy upp en kollektion av återbruk, textiler som blir över i deras produktion.
”Jag brukar prata om ”hardcore integration”, att involvera alla.”
Varför sökte du till Sopact?
Vi måste hitta en form som passar alla aktörer, som gynnar alla. Det kanske blir ett företag eller en ideell förening. Vi behöver komma på ett namn, reda ut finansieringen. Det är många grundläggande grejer som måste komma på plats. Tanken är framöver att utveckla det ett steg till och ha olika samarbeten med företag, med andra tjänster än bara sömnad.
Vad är din drivkraft?
Jag brukar prata om ”hardcore integration”, att involvera alla. Våra sömmerskor är blandade, etablerade svenskar, nyanlända, invandrare som varit här länge men inte kommit ut på arbetsmarknaden. Jag ser det som en viktig del att inventera lokalt. Vilka finns här? Och låta dem träffas och bilda något unikt.
”Jag ser det som en viktig del att inventera lokalt”
Text och foto: Christine Antaya
Presenterar våra entreprenörer: VÅGA!
Vilket samhällsproblem vill ni lösa?
Sexuella trakasserier och övergrepp är ett stort problem idag. Det är också ett stort problem att det är så vanligt att man knappt tänker på att man blir utsatt för övergrepp eller lagbrott när det sker. Eller att man bara har tankesättet ”det är bara något man måste stå ute med som tjej” eller ”killar är bara så”. Den här uppgivenheten är otroligt jobbig.
Vi i VÅGA tycker inte att vi bara ska ge upp. Vi tror att vi kan skapa en enorm förändring genom att arbeta med dessa frågor med aktörer i nöjesbranschen. Att göra skillnad på riktigt är verkligen grundstenen i det vi gör.
”Vårt övergripande mål är att bidra till en förändring, ett uteliv där du behandlas med respekt.”
Vårt övergripande mål är att skapa platser där man kan gå ut, ha kul, utan att behöva känna sig orolig för att någon kommer att trakassera en utan att man kan säga till. Målet med VÅGA är att vi ska bli nöjesbranschens FairTrade. Vi ska certifiera klubbar och festivaler och liknande verksamheter. Det innebär att de har utbildad personal, som vet hur de ska förhindra och hantera sexuella trakasserier. Vi hjälper dem att marknadsföra sig själva som en klubb eller festival som arbetar för förändring. På de VÅGA-certifierade platserna ska man tryggt kunna säga ifrån till personalen och veta att de hanterar det på ett bra sätt.
Kan du ge något exempel på hur klubbpersonal kan arbeta för att förhindra övergrepp?
Vi har en manual, som vi har utvecklat baserat på över 250 riktiga situationer av trakasserier och övergrepp från våra följare. Dem har vi strukturerat efter ett trafikljussystem. En gul situation är till exempel där man inte vet om det är något som kommer eskalera, eller något som pågår. Då finns det specifika, praktiska sätt att hantera det på. En sådan gul situation kan vara tex. om man ser att ett par tjejer är omringade av ett större gäng, vare sig på dansgolvet men också tex. på rökrutan. Då kan tex. någon i personalen som plockar glas gå upp till tjejerna och säga: ”Hej! Har ni det trevligt ikväll?”. En sådan extremt liten, enkel handling kan göra väldigt stor skillnad.
” Små, enkla handlingar kan göra väldigt stor skillnad”
Varför sökte ni till SoPact?
Under de här månaderna kommer vi att fokusera på att färdigställa och finslipa våra tjänster. I sommar blir det högsäsong för vår verksamhet så vi behöver jobba upp kontakter med klubbar och festivaler. Vi behöver integrera strukturella, juridiska och praktiska verktyg för att effektivisera vår verksamhet. SoPact är bra för att de har många metoder och strukturer för hur man kan strömlinjeforma sin verksamhet
Vi är inte bara ett projekt utan arbetar för att bli en långsiktig verksamhet.
‘’Att göra skillnad på riktigt är verkligen grundstenen i det vi gör.’’
Text: Christine Antaya